Inlägg publicerade under kategorin All kritik av Jensen gymnasium

Av SKITSKOLOR - 3 mars 2009 22:49


Med en igenkännande suck tänker vi att intet är nytt under solen. En riktig skitskola känns alltid igen på lukten av entreprenörens psykopatiska vansinne! Är det inte så att man känner igen sig än idag! Vi tackar för den här fullträffen från en gammal Jensenkännare:


http://www.cint.se/debatt/ShowPostFlat.aspx?PostID=117463


Re: Ang. omdöme om Jensen Gymnasium av Christina, 21 år
Skrivet av: Gäst, ti feb 24, 2009 15:59


Sammanfattningsvis, för den som inte orkar läsa nedanstående med alla metaforer, Jensen är en oseriös skola.


Oj oj,
Gick själv på Jensen efter att både ha studerat på flera olika högskolor och bl a jobbat med pedagogik. Detta var för flera år sedan och det hade redan då - visade det sig senare - pågått under flera års tid och då som senare lobbade och marknadsförde de intensivt om hur fantastiskt allt var och att alla var nöjda. -De hade ngn egenartad förmåga att tolka allt uselt som ngt otroligt positivt och hade bl a fullt med reklam i tidningar och på stan.

Jag har sett mkt elände och inkompetens under mina dagar, men Jensen var en så osannolikt inkompetent, kaotisk, idiotisk och meningslös "skola"/företag att inga fantasier i världen kan göra det rättvisa. 50% av alla deltagare var chockade, desperata, förvirrade och frustrerade över vad som försiggick, 25% var glada att bara kunna glida omkring och skräna och tramsa, ca 25% var yngre personer utan eftergymnasial utbildning eller yrkeserfarenhet som tyckte det var världens toppenställe. Jag är övertygad om att ingen av dem fick ngt jobb efter skolan.

Jensen fick mig att inse att anarki kan vara toppen och att Sverige i vissa avseenden är en bananrepublik. Det var så skamligt uselt att skolverket måste ha varit mutade varenda en. Hade Jensen istället bara varit ingenting där alla kunnat göra vad de ville, så hade det varit en toppenplats i jämförelse med hur det var.

Sedan dess har de tydligen fortsatt bekymmerslöst och tjänat gott om pengar på ren meningslöshet. Jag tror att en av anledningarna var att det var ett toppstyrt rått marknadsekonomiskt företag.

Själv hoppade jag av efter ett antal månader efter att ha försökt att bidra med så konstruktiv kritik som möjligt, trots att det enda och mest konstruktiva borde varit att lägga ner allt och skicka alla anställda tillbaks till förskolan. -Självklart tolkade de på ngt magiskt sätt allt jag sagt som uteslutande positivt.

Erfarenheterna från Jensen är en enda lång mardröm av total idioti och slöseri med tid, resurser, intellekt och allt som finns att slösa med. Jensen är en skam för mänskligheten och alla som jobbat där borde åtalas för brott mot mänskligheten.

Ja, som sagt detta var ju några år sedan så saker och ting kan ju ha förändrats, men det tar jag för osannolikt, för i så fall hade de bytt namn. -När det gäller Jensen är ingenting omöjligt vad gäller omöjligt vansinne.

Nej, Jensen har inte bytt namn och är inte rädda om sitt rykte utan kör så det ryker till "the bitter end".

ANNONS
Av SKITSKOLOR - 28 februari 2009 19:45

Läs om dåliga skolor som Jensen gymnasium på metrobloggen SKITSKOLOR på http://www.metrobloggen.se/skitskolor

ANNONS
Av SKITSKOLOR - 28 februari 2009 19:18


Jensen är den skola som satsar mest av skattebetalarnas skolpeng på vilseledande reklam och marknadsföring som skönmålar verksamheten, närmare en miljon på ett år.


Stockholms stad ger sedan sin kvalitetsutmärkelse till den som kan självförhärliga sin verksamhet bäst i konkreta termer på papper, ett otroligt hycklande pris som inte säger ett dugg om verkligheten.


Jensen framhåller sedan ständigt i sin sluga och bedrägliga marknadsföring att de har vunnit detta otroligt intetsägande pris.


Sist 2008 var det Jensen gymnasium Västra med den sämsta av intagningspoängen som vann. Hur kan detta vara möjligt? Jo enligt stadens handlingar så var det bara tre andra skolor som ställde upp, nämligen 1) Säkerhetsgymnasiet, 2) Södermalmskyrkans Kristna skola och 3) SALUT. Jensen fick pris i skönmålning och inte i verklig kvalitet.


Att Jensen vann över dessa tre märkliga udda skolor kan inte anses som något bevis på kvalitet och är inget att skryta över i marknadsföringen. De bästa skolorna som Kungsholmen, Norra real, Enskilda och Viktor Rydberg ställer ju inte en upp i dessa löjliga tävlingar. De är seriösa och kastar inte bort skattebetalarna skolpeng på skönmålande marknadsföring och reklam. De får elever ändå genom sin erkända kvalitet och behöver inte slå blå dunster i ögonen på folk.


Vid en jämförelse av gymnasieskolornas genomsnittliga intagningsbetyg med deras genomsnittliga slutbetyg tre år senare för samma program, så finner man att alla elever i genomsnitt får ett slutbetyg från gymnasiet som är något sämre än deras grundskolebetyg, oavsett vilken gymnasieskola de gått på.


Detta faktum får Jensens ständiga och bedrägliga skryt, över att ha fått ett meningslöst pris, att framstå som mera slugt än smart.

Av SKITSKOLOR - 23 februari 2009 19:36


Ingen i klassen fick högre än VG på nationella provet i Matematik A, inte ens de som tidigare haft MVG sedan åttan, enligt skoledaren.


Jensen lovar guld och gröna skogar i sin orala och bedrägliga marknadsföring men när löftena inte hålls tar skolledningen till med ren anal tvångsmakt och förtrycker eleverna med omedgörlighet och vrånghet.


Det är inte de obegåvade eleverna som klagar på Jensen utan de begåvade som får se sina drömmar krossade av dåliga betyg från en oförstående skitskola. De obegåvade tar tacksamt emot sina värdelösa "snäll-G:n", för Jensen vill ju trots allt inte att de fastnar på Jensen med IG eller streck i betyget och kostar pengar när de får rätt att gå om och höja till MVG.


Åtta fel från Jensen (1-8) och åtta fel från läraren (2a-2h) gjorde att hela kursen i Matematik A spårade ur och slutade i totalt fiasko med världskrig mot Jensen från föräldrar och elever.


Jensen begick följande fel och ville inte reparera skadan:

1) Matematik A gick med dubbla hastigheten jämfört många andra skolor med bättre elever så att ingen tid gavs för färdighetsträning och reparation av lärarens felsteg innan kursen var slut. Sedan sattes betyg summariskt som inte kunde överklagas. När det finns bättre skolor, där sist intagen har 295 poäng, som ger Matematik A dubbelt så lång tid som Jensen gör, så är det ganska korkat av Jensen att köra kursen på jämförelsevis halva tiden med sämre elever där sist intagen har 195 poäng från grundskolan. Förklaringen är att kurstiden är anpassad efter Jensens lärarorganisation och inte efter elevens behov. Jensen har bara fem lärare per 100 elever och vill suga ut så mycket som möjligt av varje lärare de ger lön till så att eleven får sitta emellan. Jensen vägrade förlänga kursen för att reparera skadan, trots att tid och utrymme fanns för detta.

2 a) Läraren var ung, oerfaren och slätstruken och gav inte ens kursen styrfart. Hon fick den bästa ingångsklassen på hela Jensen med ovanligt många MVG: n från grundskolan och slarvade bort tiden med en felaktig och rigid lärarstil som inte passade när kursen gick på så kort tid. Ingen elev fick därför högre än VG på nationella provet, enligt skolledaren. Av Jensens unga och oerfarna lärare så är enbart 40-49 procent behöriga, beroende på skola, och ett antal är vänner och bekanta och gifta med varandra och skyddar varandra så organisationen blir sjuk.


2 b) Redan på lärarens planering gick det att se att ingenting skulle fungera. Läraren gick igenom de s k lätta ”uppslagen” i boken som en nybörjare som själv inte kunde någonting och repeterade allt som inte behövde repeteras. Dessa ”uppslag” talade om hur talen skulle lösas och kunde läsas av varje elev själv utan lärarhjälp. Endast enstaka MVG-tal gicks igenom så eleverna blev helt oförberedda på MVG-kraven och ingen fick MVG på ”nationella provet”, enligt skolledaren. Eleverna fick inte den MVG-undervisning de hade rätt till. En smart lärare hade koncentrerat sig på MVG-talen, eftersom dessa även innehåller G- och VG-kunskaperna.

2 c) Läraren förstod inte att eleven inte lär sig matte genom att lyssna på lätta genomgångar utan genom att själv brottas och jobba med talen, genom t ex hemläxor. Endast enstaka läxor gavs, så färdighetsträningen uteblev totalt. Detta gjorde att eleverna inte kunde få hjälp hemifrån. Hemläxor gör att föräldrar kan stödja och hjälpa hemifrån i konkreta uppgifter. Utan läxor så finns det ingenting att ta på som förälder och allt faller platt till marken. Kanske de uteblivna läxorna var en del av Jensens planering, eftersom det inte gavs någon tid till dem p g a de överdrivet många hemuppgifterna i Svenska A och Biologi A.

2 d) Läraren skiljde inte på stort och smått utan stressade igenom allting istället för att välja ut svårare nyckeluppgifter som ges hemläxor på för färdighetsträning med uppföljning av hemläxor.

2 e) Läraren avvisade ständigt frågor med uppfattningen att det inte hade med genomgången att göra, så att eleven inte förstod genomgången. Hon svarade istället stressad att ”vi har inte tid, vi har mycket att gå igenom” men gick sedan igenom fel saker. Gav ingen hjälp till behövande. Kunde inte anpassa undervisningen till elevens behov och nivå.

2 f) Om man inte gjorde på lärarens sätt så var det fel. Hon saknade förmåga att se att flera lösningar fanns. Satte fel för en del men rätt för andra på samma saker. Hade olika måttstock i betygsbedömningen för olika elever, t ex efter hur välvårdat de skrev. MVG-eleverna fick G på skrivningarna. Efter klagomål rättades det plötsligt om till MVG.

2 g) Klarade inte lyfta klassen med denna pedagogik vilket skapade ständig oro och stökighet på lektionerna, vilket skylldes på eleverna istället för att läraren tittade på sig själv och försökte begripa att det vacum hon erbjöd fylldes med strul och oro av eleverna.

2 h) Läraren tog inte ansvar för att utveckla sig själv och avvisade istället kritik som kunde utveckla genom att kasta tillbaka att eleven istället måste säga vad hon kunde bli bättre på fast hon visste att eleven knappast gått lärarhögskolan och näppeligen var expert i den pedagogik hon själv borde ha varit expert i.

3) Hela Matematik A (och även franskan) trängdes ut av det intensiva kaoset i Svenska A och Biologi A så ingen tid blev över att studera Matematik A och Franska på egen hand. All tid gick åt till att kunna uppnå MVG i Svenska och Biologi, med 11 respektive 14 examinationer under hösten och där MVG skulle visas hela tiden för att vara på säkra sidan att få MVG i kursbetyg i Svenska A och Biologi A. Därtill kom Idrott A. Det fanns alltså ingen tid att kunna uppnå MVG i alla kurserna samtidigt och en prioritering måste göras. Eleverna fick inte den utbildning de hade rätt till.

4) Den skriftliga examinationen har inte kompletterats med muntlig sådan, trots att skyldighet föreligger till detta, speciellt som elever har bett om det, för att få ett allsidigt bedömningsunderlag och anpassning av examinationsformerna till elevens behov och förutsättningar. Elevsamverkan motarbetas på Jensen. Eleverna förvägras möjlighet att utöva inflytande genom att a) deltaga i planeringen av kursen, b) diskutera arbetsmetoder och redovisningssätt.

5) Jensens lokala kursplaner är häpnadsväckande endast en ordagrann avskrift av skolverkets abstrakta nationella planer utan föreskriven egen konkret bearbetning. I och med att Jensen inte har gjort några egna lokala konkreta bearbetningar av de nationella abstrakta betygskriterierna saknas därför en viktig utgångspunkt för planering av undervisningen och för information till eleverna. Likaså saknas en tydlig utgångspunkt för bedömning av elevernas kunskaper och grunderna för en likvärdig bedömning kan därmed ifrågasättas. Hos Jensen har detta lett till obefintlig anpassning av kursen i Matematik A till olika program, obefintlig gemensam tolkning mellan lärarna o s v. En förklaring till kaoset i Svenska A och Biologi A är just att inte heller där har Jensen skrivit några konkreta lokala planer till kurserna utan fuskat och skrivit av skolverkets nationella planer istället med följd att allting har ansetts lika viktigt utan urskiljning och att allt måste uppnås lika mycket, till betydande nackdel och orättvisa för Jensens elever jämfört andra skolor. Skolverket sover och har inte upptäckt Jensens fräcka lathet, när Jensen säger att de har egna lokala planer. Det är bara att jämföra Jensens lokala planer, i t ex Matematik A med de lokala planerna på t ex Franska skolans hemsida, för att förstå att det blir betydligt svårare att uppnå MVG på Jensen än på t ex Franska skolan men också andra skolor.

6) Det var inte de svaga eleverna som struntar i sina betyg som drabbades utan de duktiga som var vana att få MVG och nu inte fick det. Den dåliga undervisningen tvingade fram många totalt nedslående och meningslösa möten med lärare och skolledning där Jensen konsekvent skyllde på, att de de duktiga och begåvade eleverna var dåliga elever, istället för att ta till sig kritik och förbättra sig. Jensens personal älskar att kränka företagets kunder på detta sätt och är sig själva nog och är så rädda om sitt eget rykte att de aldrig erkänner fel, utan hellre skadar företaget med ännu värre rykte. Därför blir möten med skolledningen inte meningsfulla och ingen vill ha med Jensen att göra mer.

7) Jensens rektor skyddade sin lärare på elevernas bekostnad och vägrade reparera skadorna skolan åsamkat eleverna genom att kompensera med en rimlig förlängning av kursen. Den från början bästa ingångsklassen på Jensen Norra blev därför den sämsta och straffades med sämst förutsättningar att klara den nästkommande och svårare kursen i Matematik B, som kräver mycket goda kunskaper från A-kursen. Studierna från A-kursen utgör därför inte en god grund för fortsatta studier i matematik. Jensen har därmed omöjliggjort fortsatta studier på B-kursen i matematik och samtidigt uppnå betyget MVG. Jensen har därför inte bara saboterat en kurs utan två kurser i matematik. Det mest tragiska är att Jensen p g a sin girighet att expandera och samla skattebetalarna bidrag till detta, inte ville göra som de kommunala skolorna, t ex S:t Erik, har gjort i liknande situationer, d v s förlänga A-kursen och låta den fortsätta parallellt med B-kursen och låta eleven skriva nationella proven samtidigt på våren och sedan sätta betyg i båda kurserna samtidigt. De allra bästa skolorna har också denna planering från början därför att de insett att denna tid behövs för att färdighetsträna och bli bra i matematik.

8) Två blonda bimbos i klassen skrev ett obegåvat brev och hånade sina klasskamrater och deras föräldrar som krävde bättre undervisning i Matematik A. De hånade och påstod a) att alla utom de själva hade drabbats av masspsykos och att de själva var nöjda med sina dåliga betyg. b) att elever som hade kommit för sent till nationella provet p g a fel i kommunikationerna hade sig själva att skylla för det dåliga betyget när läraren istället regelmässigt skulle ha förlängt tiden för dem. c) att föräldrar som klagade själva skulle göra Jensen jobb och undervisa sina barn i matematik bara därför att de var lärare och obeaktat att tid och betalning heller inte gavs för detta, d) att läraren som var så ung och oerfaren skulle få fortsatt chans att träna sig på eleverna och förstöra deras framtid eftersom betygen inte kan överklagas och inte göras om.


Att skriva ett så korkat, mobbande och nedsättande brev om föräldrar och klasskamrater som inte gjort någonting och sedan maila runt det bland elever, föräldrar och skolpersonal som förtal och ringaktning kan bara komma från osannolikt oförskämda riksbimbos, som inte verkar ha några föräldrar som lärt dem hur man beter sig. Sådana föräldrar sådana barn!


Istället för att stoppa denna hånfulla mobbing så ställde sig rektorn bakom brevet och angrep i stället de som blivit trakasserade i brevet och tillbakavisat det. Rektorn angrep offren igen! Sedan avgick både rektor och matematiklärare.

Tyvärr har Jensen alldeles för många orutinerade unga lärare och skolledare som inte vet hur man ska bedriva pedagogik och bemöta folk, vilket gör att allting slutar i ett tvångsmässigt bekämpande av alla lösningar elever och föräldrar föreslår. Anal tvångsmakt blir därför det som karaktäriserar skolledningen på Jensen vilket står i bjärt kontrast mot den orala och bedrägliga marknadsföringen där guld och gröna skogar utlovas.

Av SKITSKOLOR - 2 februari 2009 20:27


Under hösten 2008 fick Jensen Norra bokstavligt talat en folkstorm på sig från elever och föräldrar som var missnöjda med den dåliga undervisningen och kaoset i examinationerna.


Här presenteras de senaste inläggen i denna folkstorm som fick matteläraren och rektorn att slutligen avgå, men eleverna, i den från början bästa klassen på Jensens bästa skola, fick ta smällen med så dåliga kunskaper i Matematik A att ingen fick MVG på nationella provet. Trots detta så vägrade Jensen reparera skadan med kompletternade undervisning innan betygssättning så eleverna fick på tok för lite kunskaper för att kunna klara den nästpåföljande kursen Matematik B.



Kritik av Jensen och tack från en elev till en förälder som engagerade sig för att förbättra undervisningen:


Tack så hemskt mycket att du tog tag i detta, lärarna i nv laget har möte med vissa av eleverna och försöker föra över skulden till dem vilket är mycket pesimistiskt!


Tack så mycket att du tar detta verkligen på allvar! Tack så hemskt mycket, jag själv har haft MVG i matte sen 7an och nu har jag G pga dålig kvalite på på kursen. Tack så mycket

(Namn borttaget)


Kritik av Jensen från ännu en elev:

Hej.
Vad spelar det för roll om matte-A-kursen förlängs om vi ändå har samma lärare? Det är antagligen läraren som är problemet och inte själva kursen, och vi har diskuterat mycket om vad hon kan göra för att bli bättre och då blir hon lite bättre på de kanske 2 kommande mattelektionerna sedan blir det som vanligt igen... Vi har gett henne chansen att förbättra sig, men det har hon inte gjort sålänge inte någon är där och övervakar henne. Det ska inte behövas att någon övervakar henne för att lektionerna ska gå rätt till..

Jag har alltid haft MVG i matte och har egentligen inget problem i matte A. Det ända jag stör mig på är läraren: hur hon undervisar och ger betyg. Hon repeterar allt och jag utvecklas inte mycket i matte. Min grundskolelärare (matte svår-grupp) var mycket mycket bättre än våran gymnasielärare, han lärde oss gymnasietal och tom universitetsnivåtal så att vi förstod. Han började lektionen med att ge ett svårt tal på tavlan, alla fick den tid de behövde och det blev som en tävling (vilket gör det roligare) att klara talet. Om vi inte löste talet så hjälpte han oss på vägen och till slut kom vi fram till svaret. Jag utvecklades hela tiden på hans lektioner och han gav inte betyg på prov endast utan han kollade på personen som helhet, han visste hur "smart" varje person var i klassrummet. Inför nationella så fick vi massor av stenciler och gamla prov och han gick igenom allt vi behövde veta i princip och han var mycket smartare än våran matematiklärare vi har nu.

I matte A har jag inte fått det betyg jag vill, jag löser talen får rätt svar och gör matematiska redovisningar men jag skriver slarvigt och fult. Hon ger då betyg på att jag skriver fult och att jag inte förklarar tillräckligt hur jag går till väga för att komma till svaren, hon vill ha båda matematiska uppställningar och förklaringar?! Vi hade 2 timmar på oss i del 2 med kanske 20 uppgifter med mvgfrågorna längst bak. Kanske 45 min på MVGfrågorna och hon vill att man ska skriva typ en hel uppsats med förklaringar hur man har kommit till svaret. Jag är lat men jag skriver det man behöver veta för att komma till svaret men bara för att hon inte förstår hur jag har tänkt ibland så ger hon mig sämre betyg även om jag har gjort RÄTT redovisningar... Jag jämförde mitt arbete med en annans, hon skriver snyggt och använder linjal när hon är klar med uppgift dvs drar ett rakt streck i slutet osv, båda vi fick rätt svar och gjorde i princip samma beräkningar men eftersom hon skrev snyggare så fick hon MVG och jag VG på den uppgiften.............. aja skitsamma. Matte är inte roligt längre.

Iallafall det spelar ingen roll om jensen förlänger kursen så länge vi har samma lärare...?

Elev på jensen

(Namn borttaget)


Kritik av Jensen från förälder

Hej
Jag är bekymrad över hur ni bemöter kritik som riktas mot er. Men eftersom ni efterlyser en öppen dialog så kanske det ändå finns något hopp om att ni kan vidta korrigerande åtgärder om tillräckligt många föräldrar reagerar och kontaktar er.

1. Matematik
Min son har hela hösten klagat på undervisningen i matematik eftersom han tycker att han inte lär sig något på dessa lektioner. Orsaken är att läraren inte har förmågan att förmedla kunskaper på ett tillfredsställande sätt. Det har heller inte framgått på ett tydligt sätt på vilka delar de ska ha prov på mm.


Frågor : - Blundar ni bara för detta problem eller kommer ni som skolans ansvariga att vidtaga åtgärder för att säkra upp kvalitén i matten? Vilka åtgärder planeras i så fall?
- Kommer klassen att få samma lärare i Matematik B också?

2. Övergripande planering av arbetsuppgifter
Det finns brister i samordningen mellan de olika ämnena för klassen, vilket inte skapar bra förutsättningar för eleverna. Nedan redovisas den arbetsbörda som läggs på eleverna strax före jul.

Torsdag den 11/12: Nationellt prov i matematik A, del 2.
Torsdag den 11/12: Skriftlig inlämningsuppgift av ämnesövergripande arbete i Idrott och hälsa.
Fredag den 12/12: Muntlig redovisning för hela klassen av det ämnesövergripande arbete (se 11/12)
Fredag den 12/12: Skriftlig inlämningsuppgift i biologi för Kiwilaborationen Måndag den 15/12: Inlämningsuppgift av utredningsrapport i ämnet Biologi A och Svenska A.
Tisdag den 16/12 Muntlig redovisning med analys av en läst bok.
Torsdag den 18/12: Biologiprov – genteknik

Fråga: Vad tycker ni om detta? 

Med vänlig hälsning

(Namn borttaget)


Kritik av Jensen från ännu en förälder

Hej!
Jag håller med om att matematikundervisningen verkade vara bristfällig under hela höstterminen. Även min son klagade jämt över att läraren inte kunde förmedla kunskaper och inte var till någon större hjälp när han behövde det.

”Coachtänket” som presenterades på föräldramötet har jag inget emot, tvärtom, men en lärare måste trots allt kunna hjälpa eleverna på ett KONSTRUKTIVT sätt när de inte kommer vidare på egen hand. Frågan om vad som är konstruktivt är mycket individuell för varje elev/person och därför är det enormt viktigt att läraren kan bemöta olika personligheter på olika sätt och har kunskap om de olika inlärningstyperna som finns. För de flesta eleverna räcker det inte att hänvisa till relevanta sidor i kursboken!!

Som det ser ut idag, känner jag mig osäker om min son blir väl förberedd för framtida högskolestudier med den utbildningen han verkar få just nu. Bortsett från intagningspoängen som minskar, utesluter bristande kunskaper i matematik honom från ganska många studiegångar framöver. Jag skulle därför vilja se en konkret och omedelbar åtgärdsplan från skolan.

Denna osäkerheten känns mycket olustigt för både mig och sonen – förhoppningsvis för er också.

Mvh

(Namn borttaget)

Av SKITSKOLOR - 2 februari 2009 20:00


Jensen har gjort sig ökända för att trappa upp konflikter de själva orsakat genom att ignorera de enda möjliga lösningar som presenteras för dem och istället kalla till kränkande möten där eleven som individ ska diskuteras istället för att Jensen tar ansvar och åtgärdar och städar i sin egen kaotiska organisation. För detta fräcka arbete har jensen anställt en skolsköterska som målvakt, som utför ett märkligt arbete.


Ända sedan start har Jensen fått samma kritik och klagomål, av den typ som framförs här. Det finns svart på vitt i inspektionsrapporter sedan många år tillbaka och i ständiga klagomål från elever och föräldrar, men har man bättrat och utvecklat sig? Nej, inte ett dugg! Varje termin är det likadant. Istället har Jensen lagt sig till med en allmer irriterande och genomskinlig taktik att måla över kritik med kosmetika och vackra ord; skicka ut skolsköterskan för att psykologisera kring eleven och göra skolans organisatoriska problem och bristande ledning till elevens individuella problem, som ska diskuteras på möten och elevvårdskonferenser. Det sjuka i oranisationen förnekas och det friska i klarsynta elever och föräldrar sjukförklaras. Vad hjälper det att kalla till möten när Jensen gång på gång får lösningarna serverade på silverfat men inte förmår ta dem till sig själv utan ska diskutera bort dem på elevens bekostnad.


Gång på gång visar istället Jensen i sin reklam, marknadsföring och bristande bemötande av klagomål på kaotisk undermålig utbildning att de lider av hybris, storhetsvansinne, självförhärligande och en känsla av ofelbarhet. Ju mer de skryter, desto svårare blir det för Jensen att erkänna fel och brister och åtgärda. Därför har de ett märkligt sätt att förhålla sig till klagomål istället för att bättra sig.


Jensen är som en politisk sekt, som inte tar emot kritik och inte utvecklas.


Eleverna får fortfarande mat från snusk-köket (metro.se)

Av SKITSKOLOR - 1 februari 2009 22:11


Eleverna sviker friskolorna och söker till de kommunala skolorna istället. Årskullarna minskar! Intagningsbetygen sjunker mest på friskolorna!


Nu kommer det ut listor över gymnasiernas genomsnittliga slutbetyg 2008 och som rangordnar dem hur bra de påstås vara. Varning för att söka till gymnasiet efter dessa listor för de talar egentligen bara om hur duktiga elever var som sökte till gymnasiet för tre år sedan och ingenting om hur bra gymnasiet är idag.


Om du får högt grundskolebetyg till sommaren 2009 och söker till en friskola som hade högt slutbetyg 2008 så riskerar du idag att hamna i en klass med betydligt sämre klasskamrater än du själv med följd av att undervisningen sänks ner till den svagaste i klassen och du själv lär dig ingenting med dåligt gymnasiebetygbetyg för dig själv också. Dåliga klasskamrater har en otroligt nerdragande effekt med stökighet, sabotering av undervisningen och vantrivel för dig om du har ambitioner.


Listor över gymnasiernas slutbetyg är alltid oanvändbara att söka till gymnasiet på för alla gymnasier ger egentligen bara ett genomsnittligt slutbetyg som brukar vara lite sämre än det genomsnittliga grundskolebetyg som eleverna hade när de kom in på samma gymnasium tre år tidigare. Listorna säger alltså mer om elevernas tidigare grundskolebetyg än de säger om kvaliten på gymnasiet.


Just året 2005 ville eleverna hellre gå på friskola än kommunal skola så att det krävdes ganska höga grundskolebetyg för att komma in på friskola jämfört de kommunala skolorna. Både före och efter 2005 var de kommunala skolorna populärare. Endast 2008 kan alltså vissa friskolor visa lite högre slutbetyg än andra år. Jensen är t ex en sådan skola. Efter 2005 vände trenden och friskolorna fick ta emot allt sämre elever igen.Om du har bra grundskolebetyg och söker till t ex Jensen hösten 2009 så riskerar du alltså att hamna bland betydligt sämre elever än du själv med följd att ditt gymnasiebetyg dras ner.


Lika barn leka bäst! Hur ska du då rangordna skolorna i din gymnasieansökan, för att komma in bland elever som är lika duktiga som du, så att du får bäst stimulans? Ett tips är att i stället titta i listorna över elevernas genomsnittliga grundskolebetyg efter första resrvintagningen eller slutintagningen 2008 för de gymnasieskolor du är intresserad av. Då får du en uppfattning om eleverna idag som söker till de gymnasieskolor du är intresserad av. Gör en preliminär rangordning i din gymnasieansökan efter dessa siffror över medianbetyg från grundskolan 2008. Sök och rangordna fler skolor än du tror dig behöva söka till för att ha flera alternativ. Så småningom kommer du att kunna se årets medianbetyg på dina medsökande i din ansökan och korrigera din rangordning efter årets siffror. Då är det bra att ha många alternativ att välja bland. På så sätt kommer du in på en gymnasieskola som har klasskamrater som ligger så nära din egen kunskapsnivå som möjligt. Det brukar ge bäst trivsel, den trevligaste undervisningen och bästa möjliga betyg också!


En del skitskolor kommer att få det besvärligt!

Av SKITSKOLOR - 31 januari 2009 22:23

Examinationskaoset på Jensen fortsätter med dåliga förutsättningar att förbereda prov och hinna med att få MVG


Vecka 5 (4 examinationer och 1 läxa, varav 2 samma dag, vilket inte är okej)
20090126
1) Matematik B, skriftligt prov, betygsgrundande
20090127 2) Franska, Muntligt prov, föredrag, betygsgrundande
20090129 3) Franska, Läxa, Direktobjekt
20090130 4) Samhällskunskap A, skriftligt prov, betygsgrundande
20090130 5) Naturkunskap A, Skriftlig inlämningsuppgift, ”En hållbar stad”, betygsgrundande


Jag antar att Jensen och den lilla fascisten, som droppat sina hatkommentarer här, som vanligt anklagar föräldrarna att de inte inser att det är eleverna som är så korkade att de inte uppnår MVG, eftersom det är brukligt att Jensen konsekvent gör det.


Till dig som ska söka gymnasieskola: Sök inte Jensen om du har ambitioner. På Jensen kommer ditt slutbetyg vara max 14.0 enligt statistiken från Naturvetenskap och ett sådant dåligt betyg är fullständigt oanvändbart att söka vidare på.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se